Om du är som de flesta har du kommit fram till att du inte riktigt hör hemma i något av
sveriges stora partier. Ändå har du kanske en åsikt eller idé i någon fråga – feminism,
miljöpolitik, flyktingpolitik; vad som helst. Låt oss då ta en titt på dina möjligheter att påverka
nationell politik: du kan gå med i ett parti vars politik du inte ens håller med om, för att under
flera års tid försöka sprida din idé högre upp i leden – inte speciellt lockande. Du kan försöka
starta ett eget enfrågeparti, med extremt liten chans att faktiskt uppnå något. Du kan försöka
få kontakt med personer i maktpositioner och personligen försöka påverka dem, men det är
knappast en långsiktig lösning.
Så länge riksdagspartierna är de enda som kan skapa en riksdagsmotion finns det
egentligen ingen enkel väg för någon utanför partierna att påverka politiken, och det blir
tydligare och tydligare att detta faktiskt är ett problem. Bara en fjärdedel av befolkningen
uppger idag att de identifierar sig med ett visst partis politik, och ändå ska hela folkets makt
utövas genom partisystemet. Samtidigt är politikerförtroendet lägre än någonsin, och
partierna har under de senaste 20-30 åren tappat medlemmar i enorm hastighet. År 1983 var
över 1,5 miljoner personer medlemmar i ett politiskt parti, men idag är siffran runt 250 000 –
inte mer än dryga 2,5% av befolkningen. Och återigen – dessa partier sitter på all politisk
makt i Sverige. Reformer som att vi röstar vart fjärde istället för vart tredje år (sedan 1994),
samt att partier med över 2,5% av rösterna får bidrag från regeringen och således inte är
beroende av medlemsavgifter, har bidragit till att det idag finns en slags klyfta mellan folkets
egentliga åsikter och partiernas politik – och det är inte svårt att se varför.
En representativ demokrati som den i Sverige fungerar bara så länge vi, folket, faktiskt är väl
representerade. Därför måste folket ha mer att säga till om än bara ett val var fjärde år. Det
behövs vägar för att engagera sig i politik utan att binda sig till ett parti, för de flesta känner
sig idag inte hemma i något partis politik.
Hur detta ska gå till är föremål för diskussion. Fler folkomröstningar, fler folkstämmor, ett
system med namninsamlingar som blir riksdagsmotioner är alla förslag som dykt upp. Ett
parti som heter Direktdemokraterna jobbar med demokratifrågor och står för en av de mer
välutvecklade idéerna. De vill agera som ett riksdagsparti som alltid baserar sina åsikter på
folkomröstningar, som hålls via internet i varje fråga. Vem som helst kan rösta eller delegera
sin röst till någon annan – mer information om detta finns på deras webbsida,
direktdemokraterna.se.
De positiva effekterna av fler direktdemokratiska inslag skulle vara otaliga. När individer eller
små grupper själva kan driva sakfrågor försvinner behovet av superspecialiserade
enfrågepartier. När gemene man känner sig bättre representerad i politiken krymper behovet
av missnöjespartier. En fördel som folkliga diskussioner har över partidiskussioner är att det
aldrig kan bildas en ekokammare där alla sitter och håller med varandra. Detta är något som
på allvar kan förbättra den demokratiska kulturen och det politiska klimatet.
/Theo S. Gleisner, Ung Direktdemokrat Lund
HAAAAAAAAAAAAAAAAAARIS!
Bra artikel! (y)